Anlände till gullmarn vid åttatiden på morgonen. Det var fullt med bilar men inte en människa syntes till i den tjockan dimman. Jag gick ut på isen och började vandringen utåt, tjockan var total så ingenting. Till slut dök det upp figurer i dimman och plötsligt stod det hundratals människor framför mig. Jag gick och tittade lite på sillfiskarnas fångster och pratade med några av dem, än så länge verkade fisket inte vara mycket att ha där inne.
Jag skulle längre ut, jag kunde inte se land åt något håll men har gått där ofta förut så det skulle väl inte vara något problem?
Jag gick och jag gick, tillslut såg jag hur isen liksom veckade sig och jag saktade in för det kändes lurigt. Och därbakom isvecken låg land...jag hade gått in i en av sidovikarna och gått hela vägen in till land utan att märka något...idiotiskt och fascinerande hur fullständigt vilse man kan bli där ute i dimman.
Jag vände tillbaks och hittade ungefär dit jag ville vara. En annan fiskare var däroch satsade efter rocka. Chansen att få en är marginellt större än hemma i badkaret sa han. och jag som inte ens har badkar tänkte jag, men Molly har ju en vithaj i duschen så man vet aldrig.
Jag satte mina spön och började nöta. Det var så dött som det brukar vara. Efter många timmar kom min grannfiskare och pratade lite, då var det ett napp på ett av mina spön som inte dog ut så där snabbt som vitlingen brukar göra. Mothug och där satt något tungt och i pricip livlöst i andra ändan. Nu började en nervös och spänd vevning 50 meter upp innan fisken visade sig. Och visst var det fisken som vi båda var på platsen för att fånga.
Klorocka 740 gram! Så jävla kul när nötandet äntligen ger resultat.
Jag hade ett pass planerat till i år efter arten. Frågan är vad man nu ska lägga det efter. Tips på andra arter att satsa på i gullmarn mottages härmed tacksamt. Ju galnare desto bättre!
