måndag 15 april 2019

Försenad årssummering

Det här skulle skrivits för länge sen men på vintern går man lätt in i någon sorts dvala där man inte vet om man längtar efter vår eller tjocka isar.

2018 startade som fiskeåren tycks göra för min del nu för tiden. Några kassa försök på is och lite försök på mete där inget nappar i kylan. En dag i mars befann jag mig iallafall på Öresund i bedrövligt väder. Skepparn hittade skapligt lä vid Ven och det nappade på friskt. Framförallt var det sandskädda och stora var dom. Jag fick flera över 4 hg och så den här som stack ut ännu mer.
510 gram

Det togs fler stora sandskäddor på båten men många frös och resten av dagen letades nya platser utan att hitta något kul. Det var synd men jag var nöjd ändå.

Några veckor senare skulle jag ut på sundet igen då det var klubbmästerskap för KSK med Vandia. Vi fiskade djupt och jag fick på en fisk som sprattlade och ryckte friskt i första eller andra nedsläppet. Det ska stora vitlingar göra tänkte jag och upp kom mycket riktigt en silvrig fin fisk. Jag svingade upp den då jag inte trodde den var riktigt så stor som den var. Tomas var snabbt ned och vägde fisken, han höll den väldigt nära relingen tyckte jag. Tappa inte i den.....men det gjorde han inte.
880 gram vitling

Jag fick knappt någon fisk alls mer på tävlingen och kom kanske till och med sist. Det spelade inte så stor roll, två turer på sundet och två sådana fiskar. Det var en svit dömd att brytas?

Nästa större satsning var en resa till Dalälven med fiskebroder Emil och blodsbroder Tommy. Den här tiden brukar jag och Tommy åka till Mjörn och meta gädda, i år kände vi att den resan innebar för mycket förberedelser plus att jag var väldigt sugen på en stor vimma efter två turer året innan där jag fick se andra fiskar plocka upp sådana.

När vi kom upp var vattennivån otroligt hög och kanalen kändes ogörbar att fiska i (även om det fanns de som gjorde det och fick fin fisk där med). Jag hade fått tips om andra ställen och första kvällen landade Tommy en vimma precis över kilot. Nästa dag blev varm och rätt seg. Emil fick en på nästan 1100 men han fick några sådana året innan och ville helst ha en stor mört. Jag kände att varför får alla andra och inte jag? Tommy hade dock förutspått att runt 20.43 skulle jag få en storvimma. Vet inte exakt vad klockan var men efter 16 timmars nötande brakade det loss rejält för mig sista timmen. Tre vimmor över kilot och en björkna på 850 gram på det. Konstigt hur fiske kan svänga så totalt ibland.

Det blev sen en del kustfiske
Lyckades få en fin paddtorsk och en rötsimpa under några fina sommarkvällar


Jag tog den första av faktiskt tre turer till Rögle i juni. provade femman för första gången. Hettan var olidlig och gav en försmak över hur sommaren skulle bli. Det nappade på rätt bra ändå och jag fick en märklig svit braxar med 3 st på nästan exakt 4,1 och tre st på 4400, 4410 och 4420.
Starkaste minnet var nog när jag satt och feedermetade med mask på kvällen och hela spöt höll på att flyga i, kände fisken en stund men den slet sig. En karp eller var det min storabborre?


Jag återvände några veckor senare med mina barn. Det började smått katastrofalt med att den lilla började kräkas och gjorde det i min sovsäck. Sin egen sovsäck kissade hon i. Det var sent och att riva lägret och åka hem lockade inte. Vi stannade och på morgonen fick storasyster Molly napp!



Brax på dryga fyra kg. Lillasyster Lo passerade detta med råge på kvällen med denna mäktiga fisk på 6,5 kg.

Fiskarna på natten tog jag då jag inte fick liv i barnen, tror jag fick tre st med vikter runt fyra kilo.

Jag fiskade lite karp och provade det där med att fronta foton. Tror inte det är min grej.


Det blev ännu en resa till rögle med Emil då han inte lyckats få nån brax där på våra tidigare försök. Det var mitt i värsta värmen och elda fick man inte göra så vi åt hönökaka, solvarm brie och ljummen kassler och kände oss rätt möra. Efter ett och ett halvt dygn började det nappa vilket vi nästan hade gett upp hoppet om.
Emil fick sin brax!

Jag fick tre st med vikter mellan 4,56-5,9



Vi åkte upp till Älvkarleby igen jag och Emil. Hoppet om en stor mört levde för oss båda. Jag fick ganska många halvstora men fullträffen uteblev. Jag tangerade mitt pb på id och satte nytt på vimma med en fisk på 1090.


Vi hade sen en kustfiskeresa inplanerad. Emil blev sjuk så jag fick åka på en minivariant på egen hand. Första dagen gav inget men andra fick jag en skaplig paddtorsk och efter många många år av försök äntligen en stor berggylta på denna platsen.



Det blev sen en tur till Öresund igen. Skojade om min svit som skulle försvaras men trodde såklart inte ett skit på det. Men i första drivan rycker det friskt där nere och vid efter ett tag bryts ytan av en fisk med stora färgglada fenor. 

Fenknot på 380 gram. Tre turer på sundet. Tre regfiskar. Alla nya arter för mig. Sinnessjukt.
Det togs också några fina knotar på denna platsen och jag hade riktigt gott hopp om dagen men det dog av och vi började leta fisk som inte hittades.

Jag insåg efter fenknoten att jag var en art från att ta en guldnål inom ett kalenderår. Försökte på några arter men det ville sig inte alls. 

Under 2019 har jag inte fiskat så hårt ännu men det börjar ta sig mer och mer. Att jag ska få ett år likt förra tror jag inte mycket på. Det var stolpe in mest hela tiden, men något kul hoppas jag man skall kunna fånga iallafall. Och om några dagar skall jag ut på Öresund....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar