Nu satt jag där och drömde om blågyltor och bergskäddor men jag fångade annat. Jag försökte inte så noga heller, jag mådde nog för bra. Solen stod högt men jag visste att den snart skulle ramla rakt ner i havet som den gör på hösten. Jag fångade några berggyltor som drog hårt och en randig sjökock.
Solen gick ner och jag försökte i mörkret men det gav bara småtorsk. Jag gick vanskligt över klipporna i mörkret och åkte vidare till några vikar för att vada. Såg några piggvarar men dom ville inte äta. Kul att dom är tillbaka, kanske hinner jag ta en riktigt stor i höst mellan alla måsten.
Jag åkte hem efter en stund och bestämde mig för att hoppa över del tre som skulle vara bonitofiske. Jag var trött och vädret skulle vara dåligt. Jag längtade inte heller efter fisket där som jag brukar göra efter de flesta fisken. Jag har nog aldrig kännt mig hemma där helt enkelt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar