Igår var det dags för ett nytt försök efter sutarna. Från början skulle brorsan hänga med. Han har sagt att han skall ta ett reg på arten i år (något kaxigt då hans PB är på ca 2 kilo) men på sistone har han reviderat till "jag får väl försöka fånga en sutare i år". Under dagen meddelade han att han blivit krasslig så jag fick åka själv. Tappade nästan omgående en större fisk. Skit, men då är dom på plats iallafall. Sen följde timmar av napp som var väldigt försiktiga men ändå inte såg ut som småfisk, jag missade allihop. Vi tiotiden kom två killar som blev lite besvikna över att jag satt där jag satt för där hade dom tänkt sitta. Jag fiskade vidare och missade en till. Sen gick jag och tömde blåsan för första gången på ca tre timmar, tittade mot spöna och såg ett av dom stå och böja rejält. Sprang dit och fisken satt kvar, såg ganska snabbt att det var en brax. Med byxorna vid knävecken försökte jag få ett håven i en vass där fisken gått fast. Då lossnade även den och simmade vidare. När jag packar ihop fick jag till slut fast en fisk som var en brax i tvåkilosklassen, då slapp man bli fisklös iallafall.
På vägen tillbaks träffade jag dom andra killarna som hade satt sig på ett ställe där min brorsa börjat satsa på senare tid. Dom hade redan fått två varav en på 2,85 kg. Där ser du brorsan, man ska fiska även om man känner sig sjuk!
Gott fiskat pojkar, hoppas ni fick fler!
Nu är det långhelg och dags för mycket umgänge med familjen. Kanske hinner man ut en liten sväng på söndag kväll och då jävlar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar